Skiter i att vara stark, det kan vara till en annan dag
det blev inte mycket skrivet här igår
ingenting faktiskt
sjukt jobbigt och i princip meningslöst möte var det också
det ena alltså
det andra blev inte alls av
förstår inte varför jag envisas med att plåga mig själv på det sätt jag gör
jag tar beslut i mig själv
gång på gång på gång
men något inom mig tvingar mig i samma ögonblick att vara destruktiv och göra helt tvärtemot
jag måste göra något annorlunda men vad?
tänkte försöka mig på att göra en lista, enkla tydliga regler och hålla mig till det
en vecka till att börja med
se om det fungerar
för nu måste jag ta hand om MIG
innan det är åt helvete försent
eller så är det redan det
jag mår dåligt
ledsenhet
sorgsenhet
uppgivenhet
försöker ta mig i kragen
hålla skenet uppe och vara stark men i helgen orkar jag inte
synd om barnen idag
vi hade säkert haft det rätt trevligt om jag hade dragit på oss några för vädret passande kläder och sett till att vi tagit oss ut, tagit oss för någonting
men hela projektkedjan med att ta en dusch, rota fram kläder till var och en, organisera mig själv och barnen och ta oss ut genom dörren
känns helt oöverstigligt idag
men det kanske inte är så farligt med en dag i passivitetens tecken
kanske ska försöka vända det till något positivt
förmodligen har mina järnvärden barkat totalt åt fanders sista taget
har inte orkat ta tag i det heller
ytterligare ett måndagsmåste
där och då
i stunden var allting bra
jorden slutade snurra för en stund
men när den sedan började röra på sig igen
hamnade allting i ett annat ljus
och jag insåg försent
att du försvann in i skugglandet
Kommentarer
Trackback
